Daniel Blomqvists blogg

I lördags skulle jag, som jag ofta har gjort, åka till mina släktingar i Upplands Väsby. Den smidigaste vägen dit är med pendeltåget (vet inte om det finns andra alternativ). Jag brukade alltid kliva på tåget med strategin att jag försöker planka, fast jag har en reseapp laddad med 10 biljetter, som jag har betalat 495kr för. För om det skulle komma en kontrollant så kunde jag ju bara aktivera en biljett och bevisa att jag har betalt för den och att den är giltig. Det brukar inte ske så ofta, det är inte med alla tåg som de kliver på. Det gjorde de i det här fallet. Jag såg en av dem strax efter att tåget hade varit i Knivsta. Kontrollanten var inte långt ifrån mig, men jag tänkte att så länge jag aktiverar en biljett så ska det vara lugnt. När jag väl visade biljetten, så undrade han var jag klev på. Han såg misstänksamt på min biljett. Och jag som är väldigt dålig på att ljuga, och rädd för att han skulle genomskåda mig, plus att mina medpassagerare kanske skulle titta konstigt på mig om jag ljög (för jag hade kunnat sagt att jag klev på i Knivsta), så jag sa att jag hade klivit på i Uppsala. Då ansågs biljetten ogiltig eftersom man tydligen inte får köpa biljetter väl på tåget, utan innan avfärd. Jag fick en bot på 1281kr, han skrev ner adress och personnummer etc. på boten, men sa också att jag kan överklaga den (schysst ändå, de är inte bara pengaindrivare). Det sved, även om det inte gör så hemskt mycket för min plånbok.

   Men den här incidenten fick mig att tänka till över min syn på kollektivtrafik och att planka. Jag vet inte varför det inte finns spärrar till tågen, kanske är det för kostsamt. Men anledningen till att såna som jag kan planka är för att det inte finns just spärrar. Om jag ska åka från Väsby till Uppsala så måste jag igenom en sådan, och då måste jag visa upp en biljett. Och eftersom kontrollanterna visar sig så pass sällan, så är det en risk många tar.

   Jag hade kunnat haft argumentet att jag tycker att kollektivtrafik skulle vara gratis, och visst, det tycker jag skulle vara bra så man kanske blir mindre benägen att ta bilen. Men jag tror att mitt främsta argument till att planka var att jag skulle spara på mina elektroniska biljetter så länge som möjligt, alltså åka så gratis som möjligt. Så det var pengaargumentet som var viktigast för mig. Om jag tänker på om jag själv skulle ha ägt SL, så skulle jag nog tycka det var tråkigt om folk inte betalade för min tjänst.

   Det finns nånting som heter planka.nu, alltså en organisation som man betalar till varje månad, och som betalar ens böter om man skulle åka fast vid en kontroll. Detta för att manifestera för att kollektivtrafik ska vara gratis. Jag känner att jag inte har något behov av att betala till dem, dels eftersom jag sällan åker kollektiv eftersom jag mestadels cyklar, och dels eftersom att jag (om jag ska vara ärlig mot mig själv) skulle använda det som en ursäkt för att slippa betala. Det är lite som atta ladda ner: vissa säger att filmer och musik borde vara gratis eftersom det "tillhör alla". Men jag tror att de som framför detta egentligen bara vill slippa betala för varje gång de vill se en film. Ska jag vara helt ärlig så gör jag det själv ibland (framför allt filmer), men alltid med en viss klump i magen. Det är klart, om jag laddar ner en film så påverkar inte det filmmakarna, för de tjänar redan jättemycket. Men det är själva principen som gör mig osäker. Återigen, om jag hade gjort musik eller film, så skulle jag bli ledsen om folk inte betlaade för min musik, utan istället laddade ner det.

 

För att återgå till pendeltågsincidenten: jag överklagade boten dagen därpå, för jag tänkte att det kunde vara värt att testa och se om jag kunde få rätt. Utan att verka undanflyende, så tycker jag ändå det är konstigt att biljetten var ogiltig. Jag har betalt 495kr för 10 elektroniska biljetter, och oavsett om jag aktiverar en innan jag kliver på tåget i Uppsala, eller mitt i tåget när vi passerat Knivsta, så borde det väl ändå vara bevis nog för att jag har gett UL och SL pengar för rättan att inneha dessa biljetter. Men tydligen inte.

 

Jag hälsade på en kompis en gång, och då tog jag ett sådant lokaltåg. Det dök aldrig upp någon kontrollant på väg dit, och då tänkte jag att det kunde vara säkert att inte köpa en biljett tillbaka. Men då sa min kompis att det är dumt tänkt, dels att det blir kostsamt om jag blir påkommen, men också för att det är lika bra att jag är med och finansierar kollektivtraffiken så länge inte staten eller kommunen subventionerar den. Egentligen är det samma sak som om jag hade betalat till planka.nu, för så länge inte kollektivtraffiken är subventionerad så kommer de betala min bot. Det är väl lite som att smita undan skatt: de som skatteplanerar gör det för att de vill behålla så mycket av sina pengar som möjligt, utan att vara med och medfinansiera skolan, sjukvården etc. Det tycker jag är oärligt och ohederligt. Så det är väl kanske dags nu för min del att bli lite mer hederlig och leva som jag lär, och börja aktivera mina biljetter. Det är dessutom väldigt ansträngande att komma på strategier bara för att komma undan.